Såg att massor av människor vart inne och tittat bloggen trots min extremt totala frånvaro här!

Så...gör väl ett höstryck, ett ljus i höstmörkret. Ett skrivet ord ifrån min lilla värld.

Efter en extremt givande förmiddag med en underbar föreläsare.

Vill bara tipsa alla att om ni någongång får möjlighet att lyssna på en kvinna som heter Lisbeth Carlborg så ta den chansen.

Jag är inspirerad till att inspirera, att vara mig själv och att vara stolt över den jag är och det jag kan.

Att livet kan vara svårt, men av allt svårt blir vi starkare i framtiden.

Att jag, lilla Jenny, lilla rödhåriga och fräkniga Jenny är så viktig för mina underbara barns framtid.

Jag vet att jag kommer klara det. Att jag den dagen jag dör kan känna att jag lyckades.

Att jag har gjort skillnad, kanske inte i den stora världen.

Men för det enskilda barnet. Jag kanske inte vet det, barnet själv kanske inte vet det.

Men i slutändan kanske det är mina kramar, min tro på varje barn - att det kan, min lyhördhet inför vad de säger, att varje barn ska känna att det är unikt och bra. Det kanske är det i slutändan som gör att barnet, när han eller hon blir vuxen - blir som han blir.

Att jag påverkar hur en människa växer upp och blir.

Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)