Nu är mitt gips inne på sin fjärde dag. Av fyra veckor!! jag har vant mig mer och mer av att ha det där nu, men från och till gör det jävulskt ont!
Resan till Tandådalen, dag ett (onsdag)
Jag ida och david åkte upp till  Karlstad där vi sov. När vi skulle hämta nyckeln visade det sig att världen är liten och att davids systers kompis också är en gammal klasskamrat till mig.
 
dag två (torsdag)
Vi äter frukost på macke donken och hämtar sedan upp richard my loverboy vid tåget och åker några timmar till. väl framme hämtar jag ut min snowboard och upptäcker att detta var svårare än jag trodde. jag ramlar på rumpan elller knäna innan jag ens lyckats ställa mig upp. Men efter någon timma ly ckas jag ifallafall ta mig ner nån meter innan jag dundrar in i snön med rumpan igen. Efter dag etts åkning tyckte  jag snowboard och snö var TRÅKIGT och jag hade såååå ont i handlederna. Vi fick vår superfina lägenhet och kvällen innebar tacos, med vilda gester och lite gott att dricka :)

dag tre (Fredag)
Jag köpte handledskydd eftersom jag fått så ont dagen innan. Vi (eller dom duktiga 3 andra åkarna) villke testa några nya backar såp vi tog liften till hundfjället (lift med snowboard är läskigty!!). Där började jag fatta galoppen. jag kunde ju åka!! lite i all fall. det var ju faktiskt roligt!! Jag åkte sittlift för första gången och vi fikade i en fjällstuga hööögt upp!! på vägen ner blev det många hårda fall, ju fortare jag kunde åka desto hårdare blev smällarna. Jag hade ont i hela kroppen!! när jag nästan hade kommit ner för den långa, branta backen åkte ida och david iväg för att åka lite själva...(i sin egen takt). Richard tänkte att det var så lite kvar av backen så han åkte ner före mig. och jag, jag kunde ju!!! tog mig ner för den sista branta delen. Väl nere ser jag richard en bit bort. Jaha tänkte jag och börjar glida bort mot honom på brädan. *krasch bom bang*. plötsligt ligger jag på marken iigen, handen kunde jag inte röra och det gör så ont att tårarna sprutar. Men jag har legat i smärtor många gånger denna dan, och richard som inte ser hur mycket jag gråter tror att jag snart ska resa mig igenl. Men icke och han kommer snabbt och tar upp min hand vilket gör ännu ondare! han yar av mig vanten och handledsskyddet och börjar lägga snö på vilket var underbart skönt. David och Ida kommer, david åker och kollar  in sjukstugan men det var stängt. samtidigt kommer en kille på skoter och tar över, han klämmer och känner och lägger nån form av plast som ska vara som gips, jag får åka med en annan kille till tandådaslen och träffa läkaren, han tror det är en spricka och skickar vidarte mig till läkar mottagning i sälen där jag får röntgas och få gips.   
Resten av dágen har jag mest ont och är ledsen för hur denna semestern skulle bli. ensam. men det blev inte så farligt. tillslut lyckades jag, efter många om och men få på mig jacka och skor ocg en vante och ta mig ut och fotografera lite. på kvällen sjöng vi singstar dom andra drack sprit och hopppa ut genom fönstret till snön.

to be continued...